Verksamhetsberättelse 2018 och Verksamhetsplan 2019

 

verksamhetsberattelse-2018-verksamhetsplan-2019.pdf

 

Verksamhetsberättelse 2017 och Verksamhetsplan 2018

 

verksamhetsberattelse-2017-och-verksamhetsplan-2018.pdf

 

 

Historik

Jaktvårdsföreningens tillkomst

I en ny lag, som kom ut den 6 april 1934, stadgades att finska medborgare som erlagt jaktvårdsavgift bildar jaktvårdsförening. I samma paragraf sägs det, att landshövding på framställning av vederbörande jaktvårdsföreningar oberoende av kommunens gränser, bildar störe eller mindre jaktvårdsförening.

 

Under hösten 1935 beslöts i de lokala jaktvårdsföreningarna i Replot, Kvevlax, Korsholm och Björköby, att bilda en gemensam jaktvårdsförening. Förslag till stadgar för "Vasa Omnejds Allmänna jaktvårdsförening" godkändes vid ett sammanträde den 11 april 1937. Dåvarande landshövdingen K V Martonen godkände och fastställde nämnda förslag till stadgar den 12 april 1937 och därmed var jaktvårdsföreningen född.

 

Redan påföljande år den 9 april 1938, införlivades Vasa stad i verksamhetsområdet. Nästa större förändring skedde på årsmötet den 25 mars 1948, då det beslöts om en namnförändring, som trädde i kraft den 4 september 1948. Namnet ändrades till "Vasanejdens Allmänna Jaktvårdsförening".

 

Jägarnas Centralorganisation bildas

1962 tillkom en ny lag som medförde att hela jägarkåren i Finland samlades under ett tak, Jägarnas Centralorganisation (JCO). JCO uppdelades i jaktvårdsdistrikt länsvis. Vår jaktvårdsförening, jämte 7 andra kom att höra till " svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt". Jaktvårdsföreningen fick nya stadgar och namnet ändrades till det nuvarande "Vasanejdens jaktvårdsförening".

 

Verksamhetsområdet ändrades den 10 oktober 1973 efter kommunsammanslagningen, så att det kom att omfatta Vasa stad och Korsholms kommun utom Solf. Till jaktvårdsföreningen hör 28 jaktklubbar eller jaktföreningar.

 

Verksamheter

Jaktvårdsföreningen fick en skjutbana, som fanns på försvarsmaktens område i Gamla Vasa. Övriga skjutbanor på verksamhetsområdet finns i Veikars och Replot byar. På årsmötet den 3 april 1954 beslöts för första gången att starta älgskytte på skjutbana under ordnade förhållanden. På Paukkula skjutbana i Bobäck gavs tillfälle för inskjutning av älgstudsare och ett fösta tillfälle till tävling mellan älgskyttarna.

 

Skytteverksamheten tar nu en väldig fart. Skytteövervakare i de olika skytteverksamheterna utbildas. Tävlingar i jaktstig och älgskytte hålls regelbundet. Utbildning och examensprov för nya intresserade jägare anordnas varje år vid ett flertal tillfällen. Jaktvårdsföreningen utbildar examinatorer som står till förfogande vid examenstillfällena.

 

Viltvården är och har alltid varit en viktig del av verksamheten i jaktvårdsföreningen. Olika projekt inom viltvården har genomförts. Som exempel kan nämnas anläggandet av en konstgjord holme i Vassorfjärden 1987, till häckningsplats för andfåglar. Olika tävlingsformer inom viltvården har också sett dagens ljus, bl.a. tävlingen om vandringspriset hagelgeväret Manda, som donerades av Valter Rodas från Tölby jaktklubb och vandringspriset caliber 22, som instftades av viltvårdskommittén år 1979.

 

Fågelskyddsområde

Jaktvårdsföreningen arbetade en längre tid för att få Valsörarna utanför Björköby uppkallat till fågelskyddsområde. Valsörarna är med sin rika fauna och flora något alldeles extra. Speciellt viktig för flyttfåglarna som mellanlandningsplats, men även som häckningsplats för sjöfåglar.

 

År 1947 kunde området så bli skyddat. Lantbruksministeriets jakt- och fiskebyrå fastställde området till Valsörarnas fågelskyddsområde. Med en av fyrvaktarna på Valsörarna, Karl Nykvist, uppgjordes ett avtal om att han skulle övervaka området, samt föra anteckningar om häckande arter och flyttfåglar. Han skötte sysslan ända till sin pensionering. Naturvetenskapliga samfundet Ostrobotnia Australis har därefter tagit över Valsörarna i sitt beskydd.

 

Stenträskets Sportskyttecentrum

Stenträskets Sportskyttecentrum i Smedsby, bakom Fågelbergets industriområde grundades år 1991. Det hörde då till arméns räjonger. I dagsläget är det Vasa stad och Vasanejdens jaktvårdsförening som äger området. Olika skjutbanor finns där inhysta.

 

Större delen av texten är hämtad ur 50-års historiken som är författad av Bengt Ekholm.

 

Nedan två äldre kartor av Replot och Vallgrund skärgård.
(Klicka på kartorna så förstoras de)